söndag 13 juli 2014

Solkraft och kol

På nätet finns nu en hel del rapportering kring solkraftens segertåg i USA. Solkraft sägs skapa lika många sysselsättningstillfällen som kolet. Och priset på solkraftsgenererad el håller på att knappa in  på kolgenererad.
 
Men så längre ner i det finstilta hittar man följande upplysningar. Solkraften genererar i USA 1  kvadriljon (miljon triljoner) Btu (British thermal unit = 1055 joule). Vindkraften 1,5 kvadriljoner BTu.
 
Kolkraften 19 kvadriljoner Btu. 8 gånger mer än vid och sol tillsammans.
 

3 kommentarer:

  1. Tar man med hela bilden, ser det än sämre ut för sol etc.
    Enligt ett diagram från US Energy Information Administration 2011 står fossila bränslen (olja, gas, kol) för 81%, kärnkraft för 8% och förnyelsebart för 9%. Av dessa 9% utgjorde vattenkraft och biomassa 83% och sol 1%, vind 13%, geotermisk 2%.
    Det andra är att namn på stora tal är oerhört förvirrande:
    Det som i USA heter "trillion" heter i Sverige, Tyskland, Ryssland mfl länder biljon (12 nollor). En amerikansk "billion" är en svensk miljard. En amerikansk "quadrillion" är en svensk "1000 biljoner", och en svensk triljon är en amerikansk "quintillion" (18 nollor).
    Förvirrande som sagt.
    Prefixen mega, giga, tera, peta etc är däremot internationellt standardiserade.

    SvaraRadera
  2. Tar man med hela bilden, ser det än sämre ut för sol etc.
    Enligt ett diagram från US Energy Information Administration 2011 står fossila bränslen (olja, gas, kol) för 81%, kärnkraft för 8% och förnyelsebart för 9%. Av dessa 9% utgjorde vattenkraft och biomassa 83% och sol 1%, vind 13%, geotermisk 2%.
    Det andra är att namn på stora tal är oerhört förvirrande:
    Det som i USA heter "trillion" heter i Sverige, Tyskland, Ryssland mfl länder biljon (12 nollor). En amerikansk "billion" är en svensk miljard. En amerikansk "quadrillion" är en svensk "1000 biljoner", och en svensk triljon är en amerikansk "quintillion" (18 nollor).
    Förvirrande som sagt.
    Prefixen mega, giga, tera, peta etc är däremot internationellt standardiserade.

    SvaraRadera
  3. Det som är intressant är hur snabbt andelen förnybar produktion växer, relativt utvecklingen av förbrukningen. Om det är negawatt som anger tonen är situationen radikalt olika jämfört med om förbrukningen ökar lika snabbt som den har gjort förut. I ett negawatt scenario kommer investeringarna i förnybar att utöva prispress över hela linjen medan ökad förbrukning garanterar vinster för alla aktörer.
    När väl alla subventioner - även indirekta - har upphört (i nuläget är det - på världsbasis - fossilenergi som får mest i volym, och kärnkraften som får mest per kW/h, om man räknar in utbildning, rivning och avfallshantering) blir det tekniska faktorer - varav strategiska bedömningar - som kommer att avgöra vad det kommer att investeras i. Gissningsvis blir det mycket sol eftersom driftskostnaden bara kan sjunka, det är strategiskt riktigt och tillgången på sol är obegränsad.

    SvaraRadera